Du, Jag och Alla andra

Moderaterna vs Sverigedemokraterna

bigsparrow — Thu, 28 Oct 2010 17:15:14 +0000

Vad är det för likhet mellan en moderat och en sverigedemokrat?
- Ingen av dem vill ge bidrag till svaga i samhället
Moderaterna vill inte ge bidrag till cancersjuka och SD vill inte ge bidrag till invandrare

PK-Sverige i ett nötskal

bigsparrow — Thu, 28 Oct 2010 17:07:14 +0000

Svenskar är inte mer toleranta än andra folkslag, det är bara som vi tror. Vi säger att vi respekterar alla men det är bara på ytan. Du har givetvis rätt till åsiktsfrihet – men det är bara så länge du tycker likadant som alla andra. Du får inte uttrycka dina åsikter eftersom du riskerar att bli utfryst. Jag tycker inte att utfrysning och mobbning är något som vuxna människor ska syssla med. I en demokrati är politker folkvalda, även SD. Det är bättre att de andra partierna för en diskussion med SD, Annars kan de sprida sin propaganda fritt via internet och andra medier. När SD:s åsikter censureras och inte tillbakavisas tillräckligt ofta kan en del tro att det de säger är sant. Detta kommer att bidra till att partiet växer sig starkare och får ännu fler anhängare. När SD kommer med felaktiga uppgifter så är det bäst att bräcka deras argument med fakta. Gärna offentliga fakta så att vem som helst kan kolla upp om detta är sant. Hets mot folkgrupp är förbjudet men så vitt jag vet är censur också förbjudet i en demokrati.

Jag är kär i allt och alla!

bigsparrow — Sun, 15 Nov 2009 18:43:48 +0000

Kärlek är underbart eftersom den kan ha så många olika former. Platonisk kärlek är otroligt underskattad. Ibland kan jag vara ”kär” i många personer eller i saker och städer. För mig är kärlek när man känner sig lite extra levande. Jag kan vara ”kär” i en stad, pulsen skenar, mina ögon försöker äta sig mätta och inspirationen flödar. Det kan också vara en något mindre intensiv känsla där man istället fylls av ett starkt välbehag. Det är alltså inte sexuell känsla men inte desto mindre njutbart. Jag kan vara ”kär” i vänner men inte på ett erotiskt sätt, jag kan vara ”kär” i familjemedlemmar men jag vill naturligtvis inte ha en fysisk relation och jag kan vara ”kär” i en stad men jag vill inte ligga med staden i fråga. Ofta när det talas om kärlek så menar man en monogam parrelation, men jag tycker att det finns så otroligt mycket mer att vara kär i! Kärlek behöver heller inte vara konstant utan den kan skifta precis som känslor skiftar.

Just nu är jag ”kär” i:

Ajungilak. Mitt norska duntäcke.
Spotify, mycket musik = mycket lycka.
Kaffe. Den ständiga kärleken…
Kompetenta människor. Alltid skönt med folk som vet vad de håller på med.
Mamma, tålamodet personifierat

Dagens budskap är alltså: Älska mer! Kanske kommer du att hitta kärlek på något oväntat ställe.

Ögonbrynen är själens spegel?

bigsparrow — Wed, 04 Nov 2009 20:23:52 +0000

Har du någonsin tänkt på vad det är som gör att du kan identifiera en människa? De flesta skulle nog säga att de känner igen andra på deras ögon, men enligt ny forskning är det ögonbrynen som gör att vi kan identifiera en person utifrån ansiktet.

Själva undersökningen gick ut på att identifiera 50 kända ansikten, exempelvis f.d. amerikanska presidenten Richard Nixon och skådespelerskan Winona Ryder. Fotografierna ändrades digitalt för att utesluta ögonen eller ögonbrynen. I de fall där kändisarna saknade ögon kunde dessa identifieras i 60% av fallen. Då kändisarna inte hade några ögonbryn kunde de endast kännas igen i 46% av fallen. Ögonbrynen är alltså, ganska otippat, viktigare än ögonen.

Med hjälp av ögonbrynen kan ett brett spektrum av känslor uttryckas som till exempel glad, orolig, arg och överraskad. Detta finns även tydligt visualiserat i tecknade serier. Det sägs att ögonen är själens spegel men kanske avslöjar ögon- brynen mer? Summa sumarum: Hellre solglasögon än avrakade ögonbryn, om du vill bli igenkänd vill säga!

Källa:

http://www.perceptionweb.com/abstract.cgi?id=p5027

http://jenapincott.wordpress.com/2009/09/15/why-are-eyebrows-crucial

Grumligt tänkande om hemmafruar

bigsparrow — Wed, 16 Sep 2009 23:44:57 +0000

Jag ser inget fel i sig med hemmafruar så länge kvinnan har valt det själv och inte känner någon press från sin make. Roland Poirier Martinsson skriver den 15/9 på newsmill.se att han uppskattar en hemmafru eftersom middagen står på bordet, huset är städat och barnen är hemma. Vem skulle inte tycka om det? Jag är kvinna och jag skulle gärna vilja ha en barnvakt och hushållerska… förlåt hemmafru. Skämt åsido, Poirier Martinsson skriver ingenting om vad hans fru tycker om arrangemanget men att de har valt detta tillsammans. Jag hoppas att frugan gillar det lika mycket som han tycks göra.

Roland Poirier Martinsson menar även ”Men att hävda att den genomsnittliga hemmafrun i Sverige i dag är kedjad vid spisen av en förtryckande man och en fördömande kultur är givetvis rena rappakaljan, en grov förolämpning och en reflektion av eget grumligt tänkande”

Kortsiktigt tror jag inte att de kvinnor som väljer att vara hemmafru lider särskilt mycket men det finns tyvärr långsiktiga konsekvenser. Som kvinna blir man totalberoende av mannen då man inte har någon inkomst och kanske inte någon utbildning. Har man dessutom varit borta från arbetsmarknaden under en lång tid kan det vara svårt att få ett jobb då hon vill återvända. Om kvinnan skulle vilja skilja sig efter en tids äktenskap kanske hon ändå inte gör det om det är omöjligt att klara sig själv ekonomiskt. Detta innebär, om hemmafrun har otur, att hon kan bli illa behandlad av mannen både psykiskt och fysiskt men ändå tvingas stanna kvar.

Så på sätt och vis är kvinnan ”fastkedjad vid spisen”. Att vara ekonomiskt beroende av någon innebär inte fullständig frihet. Poirier Martinsson har ingenting att säga om de negativa konsekvenserna av att vara hemmafru. För det inser han väl att det finns? Skulle han själv kunna tänka sig att vara hemmaman och vänta in frun i ett skinande rent hus med middagen stående på bordet? För att sedan få problem med ett återinträde till arbetsmarknaden eftersom han varit borta för länge. Eller var hans artikel bara ”… en reflektion av eget grumligt tänkande”.

Jag förstår att Poirier Martinsson är nöjd och glad med att ha hemmafru eftersom det inte är han, utan hans fru som antagligen kommer att uppleva negativa konsekvenser. Vad händer med kvinnans självförtroende när barnen flyttar ut? En hemmafru bygger upp hela sitt liv runt barnen och sedan behövs hon inte längre på samma sätt. Mannen har fortfarande kvar sitt arbete där han kan känna att han kan utvecklas och har tillgång till sociala kontakter på ett helt annat sätt. Vad har kvinnan kvar? Tja… hon kan ju fortsätta att städa huset. /J

Källa:http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/15/ingenting-gar-upp-mot-en-riktig-hemmafru